måndag 20 september 2010

Det hände, vad händer nu?

Det jag befarande hände. Båda farhågorna - att SD skulle hamna i riksdagen och att Alliansen skulle få fortsatt styre. Nu är det inte så att Alliansen fick majoritet, men utropade sig till segrare ändå. Nu måste de locka över Miljöpartiet för att kunna få majoritet. Om de inte lyckas måste de antingen förhandla med SD eller utlysa nyval.

Mona Sahlin som varit ganska luddig under valrörelsen visade äntligen en mänsklig och trevlig sida där hon i ett tal inte pratade om att det var enskilda partiers fel utan att det var så att S själva hade misslyckats och inte tolkat sitt underläge tillräckligt kritiskt innan valrörelsen drog igång. Det är en Mona som jag gärna hade röstat på och många andra med mig om hon hade varit lika varm, ärlig och rättfram som hon var i sitt "förlorartal". Hon poängterade att 94% av valdeltagarna inte röstade på SD och att det var en minoritet som ansåg att deras åsikter var något att hänga i granen.

Jimmie Åkesson, ackompanjerad av en fotbollskör som skanderade hans namn, levererade sitt "segertal" och började prata om ansvar. Att de skulle ta ansvar för Sverige, och att de andra partierna borde ta sitt ansvar. Jo, ansvar är viktigt och vi får väl se hur de SD:a riksdagsmännen tar sig an uppgiften om ansvar. Jag mår illa och vill inte tänka på vilka motioner de planerar att lägga fram. Jag vill inte riktigt höra deras argument, men misstänker att de kanske inte kommer att hålla så mycket vatten i riksdagen. Det måste vara någonting som är ruttet i Sverige när SD vinner röster på det. Jag misstänker att många som tidigare röstat V, arbetare och arbetarklass inte känner igen sig i V:s nostalgiska tal om borgare längre, utan istället vill ha förändring. Någon som de tror eller vill att SD ska kunna ge dem som någon nypolitisk Messias.

Istället för att höra allt bajs om SD på SVTs valvak hängde jag på Twitter och interagerade med en drös andra besvikna medborgare som alla förfärades över den riktning som nya Sverige och dess demokrati tycks ta. Ju längre kvällen led desto fler personer och även andra länders medborgare gav sig in i debatten och gav sina beklaganden för de nya nationalistiska strömningarna som tycks dra genom landet. Utländska tidningar lär ta upp detta på sina hemsidor. Känns trevligt att veta att vi får uppmärksamhet på grund av detta. Nu tror väl alla att svenskar är rasister.

Jag är trött, less och besviken, men jorden och landet går inte under ännu. Vi vet bara inte vem som kommer att ingå i nästa koalitionsregering. Det är lite osäkert och känns lite otryggt.

Godnatt. Jag lämnar natten med de odödliga orden som Skogsturken förmodligen skulle ha fällt:

"Vem vare? Vem vare som rösta på SD? Vad ska jag göra med min facking Riksdag?"

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar