Har skaffat en ny mobil där man kan ha kontakter, kalendern - alla slags listor - på framsidan. Bara att låsa upp och bläddra. Har bara haft telefonen i fyra dagar än så länge men hittills är jag nöjd med den. Det enda som är knepigt just nu är att veta hur länge telefonen ringer och därmed hur lång tid man har på sig att svara. Telefonen är lite för otymplig för att svara i som den är och jag har inte ännu vant mig vid att svara i headset. Sladden ä inte ikopplad större delen av tiden och jag hör inte alltid ringsignalen vilket leder till många missade samtal just nu.
Jag har även försökt kolla hur man ändrar uppgifter i telefonlistan och så, men för säkerhets skull har jag börjat använt pojkvännens kontakter för att jag inte ska ringa upp folk av misstag, vilket jag gjort åtskilliga gånger i helgen. Han var väl medveten och blev okynnesuppringd större delen av söndagen. När en kompis messade mig nyligen upptäckte jag att inte alla nummer följde med sim-kortet från förra telefon. Som tur är var jag förutseende och skrev ner alla väsentliga nummer till folk utifall att inga nummer skulle hänga med innan jag tog ur simkortet.
Sägas bör att jag är lättimponerad eftersom min förra telefon i princip bara var en telefon och inköptes i början av Finska vinterkriget. Min nya telefon har en kamera, touch screen, handsfree, bluetooth, surfmöjligheter och jag vet inte vad. Det är riktigt lyxigt i jämförelse med den förra som nästan sjöng på sista ringsignalen.
De senaste dagarna har jag scrollat och pekat på skärmen som en tok. Mina handleder mår inte särskilt bra bör sägas, och de mår inte bättre av att jag börjat virka igen. Det gör ont att skriva på datorn just nu, så jag ser fram emot en kort vecka med minimalt med tid framför den interaktiva skärmen under den senare halvan. Puh. Jag planerar att sticka ett fodral till min nya ägodel, men tills jag planerat lite mönster och skaffat foder (samt blivit av med träningsvärken i underarmarna) så bor den i en gammal pulsvärmare. Den är jättebra, jag har tappat min telefon i golvet redan två gånger, men tack vare att värmaren är en centimeter tjockt har inte telefonen lidit någon märkbar skada. Jag kanske borde inkorporera lite vaddering i det framtida fodralet också med tanke på klumpedunsfaktorn?
Jag har inte skaffat ett internetabonnemang ännu, så jag kan inte surfa i mobilen. Det kanske kommer senare. En nymodighet i taget för den här tanten.
tisdag 31 maj 2011
tisdag 24 maj 2011
Jag önskar...
...att jag kunde lyda mina egna råd ibland. Ibland känns det som att jag unnar andra att vara mer mänskliga än jag unnar mig själv. Har tröstat en kompis som befinner sig i en liknande situation som jag varit i. Eller försökt trösta snarare. Jag vet inte om jag gjorde något från eller till. Det blev bättre senare, förmodligen av naturliga skäl och omständigheter. Men hejaklacken som försäkrade om personens förträfflighet kan också ha spelat in.
söndag 22 maj 2011
Helhelg
Denna helg har jag inte varit ensam många timmar. Större delen av tiden har det varit nörd-sociala konstellationer.
Lördagen spenderades med Nördhörnan i olika sammanhang. Först var det födelsedagsfika för nyaste nörden M och på senare på kvällen rollspel. Vi spelade Mutant, men det kändes mer som Cluedo eftersom vi var tvungna att försöka lösa ett mordmysterium. Folk var inte så pigga på att rollspela aktivt så jag fick ta på mig rollen som Sherlock, medan resten av gruppen var Watson. Mot slutet fick vi rulla lite tärning i ett barslagsmål. Det piggade upp folket lite. Yay. Vi hann däremot inte lista ut vem som låg bakom mordet denna gång.
Dagens konsert gick väldigt bra och det kändes som om vi beräknat fel på tiden för det gick väldigt fort att sjunga igenom alla sånger. Mycket snabbare än de gjort på någon av repen eller genomgångarna. Vissa delar gick mindre bra, men alla lät proffsiga och säkra. Ett tag höll det på att gå mindre bra då några strax innan konserten fick för sig att stifta bekantskap med min nemesis mordnöten. Men, de ansvariga borstade tänderna duktigt och jag märkte inte av deras allergen-intag under större delen av samvaron innan.
Efter konserten blev det meze-middag med E och delar av hennes familj. När jag kom hem blev det ett litet gästspel på söndagsfikat, men jag var bara där i någon timme innan jag började gäspa käken ur led. Det känns som om jag inte vilat någonting allas i helg, men det har varit händelserikt så det räcker och blir över. Det blir lugnare med helger och bokningar framöver eftersom det börjar dra sig mot terminslut. Nästa stora event är Kristi Himmelsfärdshelgen då det är Uppcon. Sen tror jag att det officiellt är sommar.
Lördagen spenderades med Nördhörnan i olika sammanhang. Först var det födelsedagsfika för nyaste nörden M och på senare på kvällen rollspel. Vi spelade Mutant, men det kändes mer som Cluedo eftersom vi var tvungna att försöka lösa ett mordmysterium. Folk var inte så pigga på att rollspela aktivt så jag fick ta på mig rollen som Sherlock, medan resten av gruppen var Watson. Mot slutet fick vi rulla lite tärning i ett barslagsmål. Det piggade upp folket lite. Yay. Vi hann däremot inte lista ut vem som låg bakom mordet denna gång.
Dagens konsert gick väldigt bra och det kändes som om vi beräknat fel på tiden för det gick väldigt fort att sjunga igenom alla sånger. Mycket snabbare än de gjort på någon av repen eller genomgångarna. Vissa delar gick mindre bra, men alla lät proffsiga och säkra. Ett tag höll det på att gå mindre bra då några strax innan konserten fick för sig att stifta bekantskap med min nemesis mordnöten. Men, de ansvariga borstade tänderna duktigt och jag märkte inte av deras allergen-intag under större delen av samvaron innan.
Efter konserten blev det meze-middag med E och delar av hennes familj. När jag kom hem blev det ett litet gästspel på söndagsfikat, men jag var bara där i någon timme innan jag började gäspa käken ur led. Det känns som om jag inte vilat någonting allas i helg, men det har varit händelserikt så det räcker och blir över. Det blir lugnare med helger och bokningar framöver eftersom det börjar dra sig mot terminslut. Nästa stora event är Kristi Himmelsfärdshelgen då det är Uppcon. Sen tror jag att det officiellt är sommar.
Game of Thrones - igen
Nu har jag sett ikapp serien och väntar ivrigt på nästa avsnitt. Serien är grym, oerhört grym och jag är fortfarande löjligt förtjust i introt. Har inte själv lagt märke till att familjepjäserna har rört sig som jag nämnde i tidigare inlägget, så jag vet inte om det stämmer längre. Musiken ändras dock, men bara till eftertexterna.
Sånt drama, jag mindes att böckerna var onda, men inte så här onda. Och på tal om drama, i förrförra avsnittet dödades ett djur som folk blev riktigt upprörda över eftersom det inte fanns i böckerna. Författaren kände sig smått tvungen att försäkra om att nej, vi dödar inte djur i filmbranschen [OBS! SPOILERS avsnitt 4]. Ändå var det ett flertal som hävdade att det var onödigt grymt och att de aldrig skulle se serien igen (se: . Ja, se på människor. Kanske är lika bra eftersom serien knappast förskönar det onödiga våld eller de perversioner som rika och maktfullkomliga människor sysslar med.Och värre saker kolla skall.
Vad på bokhandeln igår och gick som vanligt förbi fantasyhyllan. Bokserien finns i nytryck och beståndet tycks ohotat än så länge av slut. När böcker filmatiseras eller serialiseras ser man alltid ett uppsving i försäljning av böckerna, och oftast får de ett "snyggt" filmomslag så att folk ska se att böckerna hör ihop med filmerna. Game of Thrones har relativt diskreta omslag med en färg på bakgrunden och ett djur i mitten. Det är smak. Jag gillar inte omslag där man lagt filmaffischen på framsidan, och för nördar som inte hört talas om boken innan serien eller filmen kan det vara en stor skam att inte ha läst den innan den gått i nytryck. Fånigt, förvisso, eftersom innehållet oftast är detsamma, men det går prestige i att vara först med saker inom de flesta subkulturer. Jag brukar väldigt sällan vara först med saker, nu hände det sig att jag hade det med böckerna och ja, jag känner mig lite stolt, även om jag inte hållit koll på bokserien sen gymnasiet.
Jag läste dem i och för sig på svenska, och de svenska böckerna såg mycket tunnare ut än originalet. De var större, inbundna och kan ha varit indelade i två vilket ofta händer med fantasyserier eftersom översättningarna ofta blir mer ordrika än ursprungsversionen. Stoltheten förtas lite av att jag inte vet om jag läst en eller två böcker. Jag vet inte om jag vill eller har lust att ta upp böckerna igen, inte minst eftersom jag har närmare 200 böcker som väntar på att läsas eller ögnas igenom i min överfyllda bokhylla. Ibland känner jag deras kollektiva tyngd på mina axlar och då tappar jag helt enkelt läslusten.
Sånt drama, jag mindes att böckerna var onda, men inte så här onda. Och på tal om drama, i förrförra avsnittet dödades ett djur som folk blev riktigt upprörda över eftersom det inte fanns i böckerna. Författaren kände sig smått tvungen att försäkra om att nej, vi dödar inte djur i filmbranschen [OBS! SPOILERS avsnitt 4]. Ändå var det ett flertal som hävdade att det var onödigt grymt och att de aldrig skulle se serien igen (se: . Ja, se på människor. Kanske är lika bra eftersom serien knappast förskönar det onödiga våld eller de perversioner som rika och maktfullkomliga människor sysslar med.Och värre saker kolla skall.
Vad på bokhandeln igår och gick som vanligt förbi fantasyhyllan. Bokserien finns i nytryck och beståndet tycks ohotat än så länge av slut. När böcker filmatiseras eller serialiseras ser man alltid ett uppsving i försäljning av böckerna, och oftast får de ett "snyggt" filmomslag så att folk ska se att böckerna hör ihop med filmerna. Game of Thrones har relativt diskreta omslag med en färg på bakgrunden och ett djur i mitten. Det är smak. Jag gillar inte omslag där man lagt filmaffischen på framsidan, och för nördar som inte hört talas om boken innan serien eller filmen kan det vara en stor skam att inte ha läst den innan den gått i nytryck. Fånigt, förvisso, eftersom innehållet oftast är detsamma, men det går prestige i att vara först med saker inom de flesta subkulturer. Jag brukar väldigt sällan vara först med saker, nu hände det sig att jag hade det med böckerna och ja, jag känner mig lite stolt, även om jag inte hållit koll på bokserien sen gymnasiet.
Jag läste dem i och för sig på svenska, och de svenska böckerna såg mycket tunnare ut än originalet. De var större, inbundna och kan ha varit indelade i två vilket ofta händer med fantasyserier eftersom översättningarna ofta blir mer ordrika än ursprungsversionen. Stoltheten förtas lite av att jag inte vet om jag läst en eller två böcker. Jag vet inte om jag vill eller har lust att ta upp böckerna igen, inte minst eftersom jag har närmare 200 böcker som väntar på att läsas eller ögnas igenom i min överfyllda bokhylla. Ibland känner jag deras kollektiva tyngd på mina axlar och då tappar jag helt enkelt läslusten.
torsdag 19 maj 2011
Tekniken och jag
Har slutat följa en blogg, personen i fråga följer inte mig så det är lugnt. Men det tog mig två olika uppsägningar på två olika sidor för att bli av med prenumerationen. Ska det vara så?
onsdag 18 maj 2011
Det där som stör
Ibland så slår det bara slint i huvudet. Ena sekunden glad, nöjd och så gott som bekväm med mig själv.
I nästa, tvivel, ångestfrön och magont. Vill inte. Inte nu. Inte här. Allt blir fel oavsett om det hänt något idag eller inte. Gröper ur glädjen.
Jag kan inte åka tillbaka i tiden en Tardis och göra saker gjorda eller ogjorda, jag kan inte låta bli att börja rabbla på mitt radband och undra varför.
Andas. Andas.
Lugn. Normal. Utåt.
I nästa, tvivel, ångestfrön och magont. Vill inte. Inte nu. Inte här. Allt blir fel oavsett om det hänt något idag eller inte. Gröper ur glädjen.
Jag kan inte åka tillbaka i tiden en Tardis och göra saker gjorda eller ogjorda, jag kan inte låta bli att börja rabbla på mitt radband och undra varför.
Andas. Andas.
Lugn. Normal. Utåt.
Game of Thrones
Jag är lite sen med att skriva om serien, men det beror på svårigheter att få tag på första avsnitten. Serien bygger på George R. R. Martins fantasysvit A Song of Ice and Fire som i serialiseringen fått byta namn till den första bokens titel. Berättelsen handlar om fyra familjer som alla är mer eller mindre inblandade i kampen om kronan och makten i huvudstaden för de Sju Kungadömena (min övs). Jag läste de två första böckerna på svenska i gymnasiet och mindes bara en av delhandlingarna fram till att jag började se på serien. Jag kommer inte att spoila något, så det är bara att läsa på.
Först och främst förtjänar introt ett hedersomnämnande. Jag blev helt begeistrad och steampunkfantasten i mig jublade när jag fick se hur städerna och platserna i serien skjuter upp likt svampar ur jorden med hjälp av kugghjul och urverk. Kugghjulen smälter in så ljuvligt i byggnaderna som de sköter och allt utspelar sig till mäktiga stråkinstrument som bygger upp stämningen. Kameran sveper över kartan som från början tycks pytteliten men sen blir allt större när byggnaderna tar form. Det påminner om vinjetten till BBCs åttiotalsserie(r) om Narnia även om specialeffekterna på den tiden var något mer diskreta. Om man ser efter riktigt noga finns det saker som förändras i introt mellan de olika avsnitten. När folk/familjer rör på sig till nya ställen flyttas familjemarkörerna till andra platser och när nya ställen introduceras finns de med i introt medan gamla irrelevanta bara sveps förbi. Enligt internets förändras även musiken mellan avsnitten, men det har jag inte lagt märke till. Det är underbart när det finns små detaljer som besserwissrar kan kolla efter som samtidigt inte förstör helhetstämningen för de som inte orkar vara lika uppmärksamma.
Serien är, för att använda ett gammalt slitet ord, episk och verkar mycket lovande. I första avsnittet presenteras de olika familjerna, inte som en rak höger som i många serier, utan en aning mer diskret. De olika familjerna har djur som sina symboler. Det är dessa man kan hålla utkik efter i introt. Man har valt väldigt bra skådespelare och det är inte så konstigt med tanke på hur länge man planerat den. Serien har skämtsamt kallats för "Sopranos i Midgård", men förutom några uppenbara hintar det är inte mycket som liknar Tokiens epos. Game of Thrones påminner mer om historisk fiction än fantasy, det hintas friskt om vissa övernaturliga varelser och man skymtar en hel del i första avsnitten, men det är inte där man lagt fokus i varken böckerna eller serien. Istället är det det mänskliga, att svika eller stödja, som visas upp i en annan miljö än den vi är vana vid och därför kan bli mer framträdande.
Den andra säsongen gavs klartecken redan efter att pilotavsnittet som blev en enorm succé sändes. Game of Thrones visas faktiskt redan i svensk teve sedan 4 maj. Tyvärr är det i Canal Plus, som inte hör till standardutbudet. HBO har ett gott rykte om sig och ett flertal storsatsningar bakom sig. Det bådar gott för fantasyn när man vågar satsa på en storbudgetserie inom genren. Förhoppningsvis kommer det att leda till flera bra fantasyserier i framtiden. Jag kommer att fortsätta se på serien och följa hur den utvecklar sig.
Ett tips är att kolla upp vad de olika karaktärerna heter på IMDB för det är ett rejält persongalleri det handlar om och många introduceras i första avsnittet. Vissa namn uttalas ganska slarvigt och det är svårt att gissa vad det ska vara när det handlar om påhittade fantasynamn.
Först och främst förtjänar introt ett hedersomnämnande. Jag blev helt begeistrad och steampunkfantasten i mig jublade när jag fick se hur städerna och platserna i serien skjuter upp likt svampar ur jorden med hjälp av kugghjul och urverk. Kugghjulen smälter in så ljuvligt i byggnaderna som de sköter och allt utspelar sig till mäktiga stråkinstrument som bygger upp stämningen. Kameran sveper över kartan som från början tycks pytteliten men sen blir allt större när byggnaderna tar form. Det påminner om vinjetten till BBCs åttiotalsserie(r) om Narnia även om specialeffekterna på den tiden var något mer diskreta. Om man ser efter riktigt noga finns det saker som förändras i introt mellan de olika avsnitten. När folk/familjer rör på sig till nya ställen flyttas familjemarkörerna till andra platser och när nya ställen introduceras finns de med i introt medan gamla irrelevanta bara sveps förbi. Enligt internets förändras även musiken mellan avsnitten, men det har jag inte lagt märke till. Det är underbart när det finns små detaljer som besserwissrar kan kolla efter som samtidigt inte förstör helhetstämningen för de som inte orkar vara lika uppmärksamma.
Serien är, för att använda ett gammalt slitet ord, episk och verkar mycket lovande. I första avsnittet presenteras de olika familjerna, inte som en rak höger som i många serier, utan en aning mer diskret. De olika familjerna har djur som sina symboler. Det är dessa man kan hålla utkik efter i introt. Man har valt väldigt bra skådespelare och det är inte så konstigt med tanke på hur länge man planerat den. Serien har skämtsamt kallats för "Sopranos i Midgård", men förutom några uppenbara hintar det är inte mycket som liknar Tokiens epos. Game of Thrones påminner mer om historisk fiction än fantasy, det hintas friskt om vissa övernaturliga varelser och man skymtar en hel del i första avsnitten, men det är inte där man lagt fokus i varken böckerna eller serien. Istället är det det mänskliga, att svika eller stödja, som visas upp i en annan miljö än den vi är vana vid och därför kan bli mer framträdande.
Den andra säsongen gavs klartecken redan efter att pilotavsnittet som blev en enorm succé sändes. Game of Thrones visas faktiskt redan i svensk teve sedan 4 maj. Tyvärr är det i Canal Plus, som inte hör till standardutbudet. HBO har ett gott rykte om sig och ett flertal storsatsningar bakom sig. Det bådar gott för fantasyn när man vågar satsa på en storbudgetserie inom genren. Förhoppningsvis kommer det att leda till flera bra fantasyserier i framtiden. Jag kommer att fortsätta se på serien och följa hur den utvecklar sig.
Ett tips är att kolla upp vad de olika karaktärerna heter på IMDB för det är ett rejält persongalleri det handlar om och många introduceras i första avsnittet. Vissa namn uttalas ganska slarvigt och det är svårt att gissa vad det ska vara när det handlar om påhittade fantasynamn.
tisdag 17 maj 2011
Listor och prioriteringar
Ibland känner jag mig som Professor Kalkyl - jag är förvirrad och glömmer saker. Stress och dåliga sömnrutiner är vad det brukar bero på i de flesta fall. Det är lite paradoxalt eftersom jag när jag har mycket att göra även får mycket gjort förutsatt att jag får göra en sak åt gången, men stressen gör att jag glömmer det som inte är nedskrivet. Det är därför jag har listor. Jag har en hel bunt med listor på rummet där jag har skrivit ner vad jag ska göra och vilken prioritering de ska göras. Jag hinner inte alltid med allt och ibland kan det bli stressande, men oftast lyckas jag förtränga det. När jag väl är klar med något och får stryka över en punkt på listan (helst i fallande ordning som sig bör) det känns det oerhört bra.
Jag försöker att inte rada upp mer än tre nya saker att göra per dag, och de bör inte vara de megaprojekt som mina städveckor ofta förvandlas till:
I lördags var det strömavbrott i lite över en timme och under resten av helgen låg internet nere vilket ledde till stor förvirring och kris på sina håll. Facebook-evenemang som inte var nedskrivna IRL glömdes och vissa människor man inte hade mobilnummer till blev onåbara (för oss utan surfmobiler) och ICAt på hörnet stängde. På andra håll diskuterades zombieapokalyps, konservförråd och revolutionen i godan ro. Själv tog jag dock tillfället i akt och städade halva rummet som jag planerat under hela veckan. Sen kom jag på att jag skulle ordna upp mina böcker på hyllan i sängbordet och att jag även borde påbörja projektet Dubbla Rader™ i mina faktiska bokhyllor. Städningen kom av sig och koncentrationen likaså. Jag hoppas att jag kommer att kunna fortsätta städningen idag, tre dagar senare.
Jag försöker att inte rada upp mer än tre nya saker att göra per dag, och de bör inte vara de megaprojekt som mina städveckor ofta förvandlas till:
I lördags var det strömavbrott i lite över en timme och under resten av helgen låg internet nere vilket ledde till stor förvirring och kris på sina håll. Facebook-evenemang som inte var nedskrivna IRL glömdes och vissa människor man inte hade mobilnummer till blev onåbara (för oss utan surfmobiler) och ICAt på hörnet stängde. På andra håll diskuterades zombieapokalyps, konservförråd och revolutionen i godan ro. Själv tog jag dock tillfället i akt och städade halva rummet som jag planerat under hela veckan. Sen kom jag på att jag skulle ordna upp mina böcker på hyllan i sängbordet och att jag även borde påbörja projektet Dubbla Rader™ i mina faktiska bokhyllor. Städningen kom av sig och koncentrationen likaså. Jag hoppas att jag kommer att kunna fortsätta städningen idag, tre dagar senare.
Klänningskatastrof avstyrd
Lyckades hitta klänning till både personalfesten i fredags och inför konserten nu på söndag. Jag vet inte om jag är mest förvånad eller glad över det senare. Jag misstänker att jag väger tokmycket mer nu än jag gjorde vid förra vårkonserten när jag hade på mig samma klänning. Jag fick med nöd och näppe på en underklänning också.
Det kan vara så att de nya kilona lagt sig jämt runt magen eller så har det faktiskt inte ändrat så mycket i format som jag befarat. Min egen pessimistiska hållning är att klänningen har något korsettliknande egenskaper och håller in. Trots pessimism känns det ändå bra att jag har något fint att ha på mig.
Nu gäller det bara att plugga in allt latin och de andra mindre utdöda språken som kommer att bevista mina och de andras stämband på söndag. Det som inte lät bra lät jättebra idag och mycket av det mindre bra berodde på bristande textinlärning från bland annat mitt håll. På söndag ska det nog vara åtgärdat. Jag har en knepig solovers på vad jag misstänker är katalanska att plugga in.
Det kommer att bli bra, det känns bra.
Det kan vara så att de nya kilona lagt sig jämt runt magen eller så har det faktiskt inte ändrat så mycket i format som jag befarat. Min egen pessimistiska hållning är att klänningen har något korsettliknande egenskaper och håller in. Trots pessimism känns det ändå bra att jag har något fint att ha på mig.
Nu gäller det bara att plugga in allt latin och de andra mindre utdöda språken som kommer att bevista mina och de andras stämband på söndag. Det som inte lät bra lät jättebra idag och mycket av det mindre bra berodde på bristande textinlärning från bland annat mitt håll. På söndag ska det nog vara åtgärdat. Jag har en knepig solovers på vad jag misstänker är katalanska att plugga in.
Det kommer att bli bra, det känns bra.
torsdag 12 maj 2011
Våren i den eviga ungdomens stad
Jag gillar våren. Inte nog med att jag är född i det som räknas som vårmånad i söder, nu bor jag där det faktiskt blir vår. Och fort som tusan går det, men inte lika fort som uppe i norr där våren är avklarad på en vecka. Det som jag räknar som vår är inte slasket och sanden som luktar uppkastning när den blir uppblött, utan den spröda, ljusgröna bladsprickningen som uppstår i slutet på april och börjar på maj.
När jag var liten brukade samma period sammanfalla ungefär när det blev sommarlov, första veckan i juni. Därhemma sker detta som bekant på en eftermiddag. Jag upphörs aldrig förundras över hur tidig våren faktiskt är här i Söderlandet. Det är en sak som jag uppskattar med att bo i söder. Jag får nästan Allsångsabstinens när jag tittar ut genom mitt kontorsfönster och ser Trädet (som jag inte lyckats identifiera ännu) som vajar i vinden och effektivt skuler den energibesparande svarta fasaden på huset bredvid.
Snart ska jag ut och rasta apostlahästarna en sväng.
Det jag inte riktigt gillar med våren och värmen är att man förväntas strippa av sig så mycket. Jag gillar inte riktigt att visa upp mig utan långärmat just nu. Jag svettas som en gnu på savannen och inbillar mig att mina tröjor döljer det som jag inte vill visa upp, trots att tyget stramar över valkarna jag helst skulle vilja förtränga. Det värsta är just nu att jag snart kommer att tvingas bege mig ut på staden för att inhandla vår- och sommarkläder. Av någon anledning är min garderob full med kläder jag inte vill eller längre kan använda på grund av deras storlek eller värmen. Något som jag också nojar extremt mycket över just nu är att jag inte ska rymmas i något av plaggen som ska lånas ut inför vårkonserten med kören. Jag vet att jag väger ohälsosamt mycket, men jag tycker inte om att ständigt behöva påminnas om det. Det jag inte vet är vad jag ska göra om inget passar. Jag kom med nöd och näppe ner i en klänning som en av de få andra i kören med någorlunda samma kroppstyp hade att erbjuda, och det var 12 kilo sedan.
Jag ska försöka att inte frammana några tankemonster just nu, det jag skulle kunna göra till nästa år är att själv göra en klänning av tidsenligt stuk så jag slipper skämmas och smyga när inget passar mig.
När jag var liten brukade samma period sammanfalla ungefär när det blev sommarlov, första veckan i juni. Därhemma sker detta som bekant på en eftermiddag. Jag upphörs aldrig förundras över hur tidig våren faktiskt är här i Söderlandet. Det är en sak som jag uppskattar med att bo i söder. Jag får nästan Allsångsabstinens när jag tittar ut genom mitt kontorsfönster och ser Trädet (som jag inte lyckats identifiera ännu) som vajar i vinden och effektivt skuler den energibesparande svarta fasaden på huset bredvid.
Snart ska jag ut och rasta apostlahästarna en sväng.
Det jag inte riktigt gillar med våren och värmen är att man förväntas strippa av sig så mycket. Jag gillar inte riktigt att visa upp mig utan långärmat just nu. Jag svettas som en gnu på savannen och inbillar mig att mina tröjor döljer det som jag inte vill visa upp, trots att tyget stramar över valkarna jag helst skulle vilja förtränga. Det värsta är just nu att jag snart kommer att tvingas bege mig ut på staden för att inhandla vår- och sommarkläder. Av någon anledning är min garderob full med kläder jag inte vill eller längre kan använda på grund av deras storlek eller värmen. Något som jag också nojar extremt mycket över just nu är att jag inte ska rymmas i något av plaggen som ska lånas ut inför vårkonserten med kören. Jag vet att jag väger ohälsosamt mycket, men jag tycker inte om att ständigt behöva påminnas om det. Det jag inte vet är vad jag ska göra om inget passar. Jag kom med nöd och näppe ner i en klänning som en av de få andra i kören med någorlunda samma kroppstyp hade att erbjuda, och det var 12 kilo sedan.
Jag ska försöka att inte frammana några tankemonster just nu, det jag skulle kunna göra till nästa år är att själv göra en klänning av tidsenligt stuk så jag slipper skämmas och smyga när inget passar mig.
onsdag 11 maj 2011
Presentation av enkäter
Det blev lite drama och gnäll när den preliminära enkätpresentationen visade upp. Vissa hävdade att det itne går att dra några slutsatser bara av ett så litet underlag. Ibland blir jag lite förbluffad över folks okunskap. Statistik visar den All statistik är egentligen bara en fingervisning på ett litet tvärsnitt av samhället, sen kan man diskutera felmarginaler och icke-representativa källor hur länge man vill. Jag har läst att folk inte kan avläsa diagram eller tolka statistik längre, vilket jag skrivit om i ett tidigare inlägg. Det är extremt lätt att luras med hjälp av statistik.
Större delen av tiden satt jag mest och förfasade mig över att stavfelen som jag så omsorgsfullt rättat bort igår fortfarande fanns kvar i stapeldiagrammen. Vartenda ett. Tack och lov tror jag ingen annan gjorde det. De satt och gnällde på att högtalarna sprakade när talarna höll mikrofonen för nära munnen.
Men på det stora hela är det trevligt att se att mitt bitvis långdragna slit ger resultat.
Större delen av tiden satt jag mest och förfasade mig över att stavfelen som jag så omsorgsfullt rättat bort igår fortfarande fanns kvar i stapeldiagrammen. Vartenda ett. Tack och lov tror jag ingen annan gjorde det. De satt och gnällde på att högtalarna sprakade när talarna höll mikrofonen för nära munnen.
Men på det stora hela är det trevligt att se att mitt bitvis långdragna slit ger resultat.
tisdag 10 maj 2011
Enkäter och statistik.
Imorgon kommer en första presentation och analys av alla data jag lagt in att göras. Inför publik. Som tur är behöver jag inte ställa mig framför folk och säga en massa saker, men det ska bli intressant att se vilka slutsatser och lösningar som de kan komma till under presentationen. Idag har jag har fått sitta och finslipa på färg och stavning i Excel som jag ärligt talat nog inte använt på tio år idag medan chefen var på ett av alla sina möten. Jag får se resultaten av mina tidvis långtråkiga inmatningar och de höga hönsen säger uppmuntrande saker om att det jag gör är viktigt och betydelsefullt trots att det är tråkigt. Det går inte att förneka att det är oerhört trevligt även om mitt jantesinne reagerar ibland. Det är så svårt att ta emot beröm, jag känner mig som jag inte har rätt eller får ta åt mig av det.
Har kollat lite på statistiken för min blogg också. Tydligen har någon hittat hit med sökorden "jag vill ge min jobbcoach sparken" samt att någon sida som enligt egen utsago säljer olagliga preparat lagligt länkar hit. Skumt. Jag blir väldigt nyfiken på om personen hittade vad hen sökte efter och om det faktiskt går. Skriv gärna en kommentar och berätta ifall du tittar in igen!
Har kollat lite på statistiken för min blogg också. Tydligen har någon hittat hit med sökorden "jag vill ge min jobbcoach sparken" samt att någon sida som enligt egen utsago säljer olagliga preparat lagligt länkar hit. Skumt. Jag blir väldigt nyfiken på om personen hittade vad hen sökte efter och om det faktiskt går. Skriv gärna en kommentar och berätta ifall du tittar in igen!
måndag 9 maj 2011
Long time, no see...
Mycket förändras när man får jobb, inte minst den tid man kan lägga på att finslipa blogginlägg. Jag har inte skrivit på tre månader, även om jag påbörjat en hel del blogginlägg om just arbetet. Men en förändring i taget kanske är vad jag klarar av på ett tag. Ibland får jag effektivitetsryck och gör en massa saker som jag skjutit upp i evigheter, men det har hittills gällt små triviala saker som att boka läkarbesök, gå till optikern eller gå och slänga grovsopor. Men åter till jobbet. Jag arbetar på ett statistiskt projekt med enkäter som kan ha viss betydelse inom kommunen, men det är lagt under sekretess eftersom jag hanterar mycket personuppgifter och därför kan jag inte diskutera så mycket kring det. Jag kommer att sitta kvar på kontoret till sista augusti, sen hoppas jag att jag har fått ett nytt jobb, alternativt kommit i kontakt med ett trevligt förlag som vill ha mig som översättare. Jag ska finslipa mina papper och funderar på när den mest taktiska tiden under de kommande tre månaderna för att skicka in ansökningar till förlag är. Det är ju semestertider snart.
Men för att återvända till nuet kan jag i allafall säga är att jag trivs på jobbet. Jag har aldrig jobbat på kontor på det här sättet., Jag hade visserligen ett kontor på extraknäcket på fastighetsskötare, men då hade jag inte andra som arbetade omkring mig och eftersom jag delade kontor med den ordinarie fastighetsskötaren kändes det aldrig riktigt som mitt kontor. Här har jag ett eget kontor med utsikt mot ett nybygge och ett träd som gått från att vara kalt till att nu ha fått löv. Löven fångar och filtrerar in vårljuset och täcker den inte alltför tilltalande fasaden till grannbygget. Det är fortfarande ganska kalt inne på rummet, jag har inga gardiner eller någonting på väggarna, men jag har krukväxter och en svart dalahäst i fönstret och lite roliga serier och fina bilder på anslagstavlan som jag har bakom ryggen.
På ett sätt är det bra för det är ändå meningen att jag ska jobba och inte mysa på rummet. Jag koncentrerar mig bättre utan att det finns en massa saker omkring mig som stör. Jag försöker hålla det städat och ordnat och har inte framme fler prylar än jag för tillfället behöver och jag försöker hålla dem samlade på olika sektioner av skrivbordet och inte sprida ut dem. Jag försöker vara effektiv och smart med min prestation och har utarbetat ett system med belöning. Jag lägger in 3-5 enkäter beroende på hur pigg och koncentrerad jag är, sen får jag läsa något på internet i någon minut, rinse and repeat. Det fungerar oftast. Jag försöker att bättra på självdisciplinen med detta och hoppas på att kunna ta med mig resultaten till mitt egna skrivande och koncentration i framtiden. Jag har redan en massa upplägg och idéer för ett framtida hemmakontor.
Även om mina arbetsuppgifter till större delen består att att sitta och knappa vid datorn så gör jag också annat här för att inte tappa motivationen och bli trött i skallen. Ibland får jag stå i receptionen och ta emot papper från folk och ibland är jag med i telefon. Hittills har jag inte pratat i telefonen mer än en gång, och då för att hjälpa någon som inte förstod svenska.
Annars är det inte så mycket som ändrats med mig. Jag har fortfarande rätt långt hår som jag planerar att klippa när jag kan bestämma mig för en frisyr som är jag. Jag försöker fortfarande komma igång och hålla igång träning, men har inte riktigt lyckats ännu. Jag försöker att äta med jämna mellanrum, jag är fortfarande i valet och kvalet om jag ska äta mellanmål innan lunch eller inte. Det kanske jag provar på och ser hur det går under någon vecka framöver. Jag till och från jobbet varje dag och tar fyra trappor upp till korridoren åtminstone en gång per dag så lite vardagsmotion får jag i allafall.
Och på tal om motion, vi har ett vilorum på jobbet som ligger ett par steg från min dörr. Därinne finns en vibrationsplatta som, en massagestol en våg och en säng. Jag har provat vibb-plattan och den gör tydligen någonting eftersom jag fått skum träningsvärk på framsidan av låren. Den växlar mellan att puttra på som en gammal motorbåt på väg in till hamn och låta som en motorsåg när den lägger i den högre växeln. Allt späck man har oavsett hur lite man nu har, dallrar som aladåb. Jag vet inte riktigt vad vitsen med skakningarna är, men kanske att aktivera muskler i ben, mage och rygg ungefär som man gör på ett corepass.
Instruktionslappen på apparaten ger råd om hur man ska stå med benen och armarna(!) för att få olika effekter. Står man men raka ben är effekten masserande, lätt böjda aktiveras ben och bakmuskler, ett ben framåt så blir det benet extra utsatt för vibrationer och ger skum träningsvärk. Det är en konstig maskin och jag är mycket förundrad över att den ens har uppfunnits. Jag kan inte låta bli att fundera på om vibrationsplattan är släkt eller vidareutvecklad av femtiotalets bandmaskin som använde en slags rem för att till synes omstrukturera sina användare.
Men för att återvända till nuet kan jag i allafall säga är att jag trivs på jobbet. Jag har aldrig jobbat på kontor på det här sättet., Jag hade visserligen ett kontor på extraknäcket på fastighetsskötare, men då hade jag inte andra som arbetade omkring mig och eftersom jag delade kontor med den ordinarie fastighetsskötaren kändes det aldrig riktigt som mitt kontor. Här har jag ett eget kontor med utsikt mot ett nybygge och ett träd som gått från att vara kalt till att nu ha fått löv. Löven fångar och filtrerar in vårljuset och täcker den inte alltför tilltalande fasaden till grannbygget. Det är fortfarande ganska kalt inne på rummet, jag har inga gardiner eller någonting på väggarna, men jag har krukväxter och en svart dalahäst i fönstret och lite roliga serier och fina bilder på anslagstavlan som jag har bakom ryggen.
På ett sätt är det bra för det är ändå meningen att jag ska jobba och inte mysa på rummet. Jag koncentrerar mig bättre utan att det finns en massa saker omkring mig som stör. Jag försöker hålla det städat och ordnat och har inte framme fler prylar än jag för tillfället behöver och jag försöker hålla dem samlade på olika sektioner av skrivbordet och inte sprida ut dem. Jag försöker vara effektiv och smart med min prestation och har utarbetat ett system med belöning. Jag lägger in 3-5 enkäter beroende på hur pigg och koncentrerad jag är, sen får jag läsa något på internet i någon minut, rinse and repeat. Det fungerar oftast. Jag försöker att bättra på självdisciplinen med detta och hoppas på att kunna ta med mig resultaten till mitt egna skrivande och koncentration i framtiden. Jag har redan en massa upplägg och idéer för ett framtida hemmakontor.
Även om mina arbetsuppgifter till större delen består att att sitta och knappa vid datorn så gör jag också annat här för att inte tappa motivationen och bli trött i skallen. Ibland får jag stå i receptionen och ta emot papper från folk och ibland är jag med i telefon. Hittills har jag inte pratat i telefonen mer än en gång, och då för att hjälpa någon som inte förstod svenska.
Annars är det inte så mycket som ändrats med mig. Jag har fortfarande rätt långt hår som jag planerar att klippa när jag kan bestämma mig för en frisyr som är jag. Jag försöker fortfarande komma igång och hålla igång träning, men har inte riktigt lyckats ännu. Jag försöker att äta med jämna mellanrum, jag är fortfarande i valet och kvalet om jag ska äta mellanmål innan lunch eller inte. Det kanske jag provar på och ser hur det går under någon vecka framöver. Jag till och från jobbet varje dag och tar fyra trappor upp till korridoren åtminstone en gång per dag så lite vardagsmotion får jag i allafall.
Och på tal om motion, vi har ett vilorum på jobbet som ligger ett par steg från min dörr. Därinne finns en vibrationsplatta som, en massagestol en våg och en säng. Jag har provat vibb-plattan och den gör tydligen någonting eftersom jag fått skum träningsvärk på framsidan av låren. Den växlar mellan att puttra på som en gammal motorbåt på väg in till hamn och låta som en motorsåg när den lägger i den högre växeln. Allt späck man har oavsett hur lite man nu har, dallrar som aladåb. Jag vet inte riktigt vad vitsen med skakningarna är, men kanske att aktivera muskler i ben, mage och rygg ungefär som man gör på ett corepass.
Instruktionslappen på apparaten ger råd om hur man ska stå med benen och armarna(!) för att få olika effekter. Står man men raka ben är effekten masserande, lätt böjda aktiveras ben och bakmuskler, ett ben framåt så blir det benet extra utsatt för vibrationer och ger skum träningsvärk. Det är en konstig maskin och jag är mycket förundrad över att den ens har uppfunnits. Jag kan inte låta bli att fundera på om vibrationsplattan är släkt eller vidareutvecklad av femtiotalets bandmaskin som använde en slags rem för att till synes omstrukturera sina användare.
Wee!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)