tisdag 26 juni 2012

Locket på

Jag är i en period i mitt liv som jag undrar om jag ens borde föreviga på internet. Det känns att ju mer jag skriver eller berättar om det, desto jobbigare blir det. Kanske borde jag sitta och knipa på det tills det har blivit en diamant som absorberats in i mig för att jag ska slippa ta itu med det. Samtidigt vill jag inte oroa folk genom att helt dra mig undan.

Att ta en dag i taget har aldrig någonsin varit en mer passande beskrivning på hur min vardag ser ut. Jag planerar inte så långt in i framtiden. Har lösa planer inför hösten, men just nu driver jag mest för vinden. Försöker hitta på saker som gör att jag slipper tänka och överanalysera. Små projekt med delmål inom en nära framtid.

Om jag mår dåligt en dag, så mår jag dåligt. Och om jag mår bra tillåter jag mig själv att må bra i den stunden. Min dualistiska natur gör att jag som vanligt pendlar fram och tillbaka i attityd. Ibland känns hela situationen absurt fånig och jag förstår inte alls varför jag ska behöva medverka i spektaklet. Jag vill inte, jag har inte tid och speciellt inte lust. Ibland kan jag ta mig ur eller genom de jobbiga stunderna bara genom att bli förbannad på själva situationen. Så. Jävla.Onödig.

Det är bitvis tungt just nu, men jag kommer att ta mig förbi det här. Jag har varit med om mycket värre saker i mina dagar. Det här är nästan nostalgiskt på något sätt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar