Jag är lite sen med att skriva om serien, men det beror på svårigheter att få tag på första avsnitten. Serien bygger på George R. R. Martins fantasysvit A Song of Ice and Fire som i serialiseringen fått byta namn till den första bokens titel. Berättelsen handlar om fyra familjer som alla är mer eller mindre inblandade i kampen om kronan och makten i huvudstaden för de Sju Kungadömena (min övs). Jag läste de två första böckerna på svenska i gymnasiet och mindes bara en av delhandlingarna fram till att jag började se på serien. Jag kommer inte att spoila något, så det är bara att läsa på.
Först och främst förtjänar introt ett hedersomnämnande. Jag blev helt begeistrad och steampunkfantasten i mig jublade när jag fick se hur städerna och platserna i serien skjuter upp likt svampar ur jorden med hjälp av kugghjul och urverk. Kugghjulen smälter in så ljuvligt i byggnaderna som de sköter och allt utspelar sig till mäktiga stråkinstrument som bygger upp stämningen. Kameran sveper över kartan som från början tycks pytteliten men sen blir allt större när byggnaderna tar form. Det påminner om vinjetten till BBCs åttiotalsserie(r) om Narnia även om specialeffekterna på den tiden var något mer diskreta. Om man ser efter riktigt noga finns det saker som förändras i introt mellan de olika avsnitten. När folk/familjer rör på sig till nya ställen flyttas familjemarkörerna till andra platser och när nya ställen introduceras finns de med i introt medan gamla irrelevanta bara sveps förbi. Enligt internets förändras även musiken mellan avsnitten, men det har jag inte lagt märke till. Det är underbart när det finns små detaljer som besserwissrar kan kolla efter som samtidigt inte förstör helhetstämningen för de som inte orkar vara lika uppmärksamma.
Serien är, för att använda ett gammalt slitet ord, episk och verkar mycket lovande. I första avsnittet presenteras de olika familjerna, inte som en rak höger som i många serier, utan en aning mer diskret. De olika familjerna har djur som sina symboler. Det är dessa man kan hålla utkik efter i introt. Man har valt väldigt bra skådespelare och det är inte så konstigt med tanke på hur länge man planerat den. Serien har skämtsamt kallats för "Sopranos i Midgård", men förutom några uppenbara hintar det är inte mycket som liknar Tokiens epos. Game of Thrones påminner mer om historisk fiction än fantasy, det hintas friskt om vissa övernaturliga varelser och man skymtar en hel del i första avsnitten, men det är inte där man lagt fokus i varken böckerna eller serien. Istället är det det mänskliga, att svika eller stödja, som visas upp i en annan miljö än den vi är vana vid och därför kan bli mer framträdande.
Den andra säsongen gavs klartecken redan efter att pilotavsnittet som blev en enorm succé sändes. Game of Thrones visas faktiskt redan i svensk teve sedan 4 maj. Tyvärr är det i Canal Plus, som inte hör till standardutbudet. HBO har ett gott rykte om sig och ett flertal storsatsningar bakom sig. Det bådar gott för fantasyn när man vågar satsa på en storbudgetserie inom genren. Förhoppningsvis kommer det att leda till flera bra fantasyserier i framtiden. Jag kommer att fortsätta se på serien och följa hur den utvecklar sig.
Ett tips är att kolla upp vad de olika karaktärerna heter på IMDB för det är ett rejält persongalleri det handlar om och många introduceras i första avsnittet. Vissa namn uttalas ganska slarvigt och det är svårt att gissa vad det ska vara när det handlar om påhittade fantasynamn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar