I den bästa av världar

Jag har ett stående personligt motto: saker och ting har en tendens att falla på plats så småningom. Naturen är både vän av ordning och av kaos, men när det gäller mänskliga relationer och saker så brukar saker och ting ordna upp sig. Lägg märke till att jag inte säger till det bästa, för det är inte alltid saker och ting utvecklar sig åt det man tror är ett bra håll.

Det översättningsjobbet som jag fick gick bokstavligt talat åt helvete. Jag fick en check som såg misstänkt falsk ut och det visade den sig vara också. Dessutom förlorade jag 1125 kronor på att processa checken eftersom vårt land inte är vana att hantera checkbetalningar. Mitt hår är ett risbo av tuggummi i blött tillstånd, ett elektriskt skatbo i torrt och jag måste kapa av flera decimeter av skiten för att det ska se vettigt ut utan markanta färgskiftningar.

Jag har en tendens att gräva ner mig i misär att lägga mig under pessimistfilten och bara gråta och svära över hur orättvist och jävligt livet är mot mig, men det brukar sällan hjälpa. Det är lätt att förbanna omständigheter, sin egen eller andras dumhet och bara ge upp, men jag har aldrig riktigt varit typen som ger upp. Tyvärr är jag inte den mesta tålmodiga människan i världen. Jag är van att få saker på stört, utan att behöva vänta. Jag har börjat lära mig det här med tålamod i och med min träning. Jag ser inte resultat, ibland känns rörelserna lättare, ibland övermänskliga och ibland känner jag mig totalt bortkommen och är övertygad om att allting jag gör är fel och att ingenting någonsin kommer att bli bra igen.

Men just nu när jag egentligen borde må som sämst, jag som villigt deklarerat mina emotionella band till mitt hår och dess välmående sant min närmast fobiska rädsla att bli lurad/besviken/förlora/ha fel på något sätt överhuvudtaget, gör jag inte det. Jag kan bokstavligt talat slita av elastiska tussar av mitt hår när det är blött och jag är inte närmare en heltidsanställning eller ett översättningsuppdrag idag än jag var för ett år sedan (jag blev inofficiellt arbetslös 2 oktober förra året), och jag borde enligt konstens alla regler vara på sammanbrottets rand, men jag är de inte. Det är något förbryllande även för mig.

Det finns sol bakom varje moln, så även detta. Jag har länge funderat på att klippa mig i en speciell frisyr. Hittills har jag inte behövt det eftersom mitt hår varit i stort sett okej, men nu när håret skiftar i två helt olika färger är jag så illa tvungen. Stackars mig, verkligen. Med översättningen hade jag i princip i förväg redan berett mig på att det kanske var något fuffens med uppdragsgivaren, vissa saker var för skumma för att överses, och kunde reagera i stort sett efter noter. Man lär sig mycket med av misstag man har utfört själv och det har jag gjort nu, även om det inte var ett så stort ett. Jag har inte längre någon ursäkt att inte skicka in ansökningar till förlag. Och även om de inte har jobb till mig på stört så vet man aldrig vad som kan dyka upp i framtiden.

Att jag fortfarande är arbetslös leder visserligen till att jag även i fortsättningen måste hälsa på hos socialen varje månad för att kunna bo kvar i mitt studentrum, men det gör också att jag kan hålla igång mina träningsrutiner och mina långt framskridna planer på att komma i form och bli starkare.

Jag tror egentligen inte på någon slump eller mening. Ibland har man tur och ibland otur. Jag har haft en rejäl massa otur på sistone, en del av den självförvållad och rent sagt klantig, men man lär sig alltid någonting av sina misstag. Även om jag inte är en sjuklig optimist, utan snarare realist med dragning åt det pessimistiska hållet så får jag väl ändå lov att hoppas på saker och ting och se det lite från den ljusa sidan. När jag var fjorton föreställde jag mig att jag skulle ha skrivit och gett ut minst en bok vid det här laget. Tyvärr har jag aldrig varit så bra på realistisk planering. Men livet går vidare och förhoppningsvis mot ett ljusare håll.

Idétorka

Av någon anledning är jag inte lika skrivsugen nu när oktober har börjat som jag var i september. Kanske har det med sockerintaget att göra, men förmodligen inte. Oktober känns mest som en väntemånad och en månad som inte kommer att bära med sig någonting speciellt intressant. Kanske är det en höstdepression på gång, jag märkte när jag åkte hem ifrån Örebro och E i söndags att det var mörkt och kallt redan klockan 17 och det gjorde mig lite dyster till sinnes. Sommaren är definitivt över nu. Inga fler simturer förrän nästa år.


Jag är lite villrådig. Jag försöker att vara positiv just nu men det känns som om mitt liv inte riktigt är anpassat för framgång utan status quo. Om en till sex veckor kommer jag att veta om jag bör starta ett företag eller inte, om jag får ärligen betalt från min potentiella kund och jag klarar inte riktigt av det. Jag hatar att bli besviken, och jag hatar att bli lurad. Min stolthet kan inte riktigt erkänna att det går att lura mig, men det gör det definitivt. Jag kan inte allt och det går omöjligen att skydda sig mot allting i världen. Det skulle bara kännas riktigt surt om jag som är en väldigt försiktig och misstänksam människa av naturen går på en nit. Jag försöker intala mig att man lär sig bäst av sina misstag eftersom man då förmodligen aldrig kommer att göra om dem.

Träningen är inte riktigt igång igen. Jag har märkt att min rastlöshet kan bero på fysisk understimulans. Jag blir direkt lugn när jag känner av luften utomhus och vill bara låta mina fötter svepa iväg med mig. Tyvärr var jag ute idag när jag var hungrig, så det blev ingen längre promenad. Imorgon ska jag göra ett armpass runt lunchtid, då det är som färst folk på gymmet. På fredag går ett corepass som jag tycker om. Än är inte veckan förlorad träningsmässigt.

Inget eget företag i sikte

I förrgår var jag på NyföretagarCentrum i Uppsala. Jag fick rådet att inte starta företag innan jag har fått en stabil inkomst eftersom soc med 99.9% säkerhet drar in bidraget ifall jag startar ett. Det var inte så upplyftande besked, men jag insåg att hon hade rätt.

Kvinnan som gav mig råd undrade om jag hade något annat som jag skulle kunna sälja via företag, men jag brukar oftast bli ställd när folk frågar sådana frågor. Vad säger man? Jag tycker om att ägna mig åt att lära mig en massa onödiga och konstiga saker, målar spelfigurer, läser fantasy, sjunger och dricker te. Inget som det direkt går att tjäna pengar på. Kanske te-drickandet och sången då, för om jag dessutom var akrobat skulle jag kunna satsa på en karriär som Geisha. Tyvärr har jag inte riktigt kroppsformen för det och det skulle nog inte vara lagligt i Svea rike.

Det kändes inte kul att sitta på fel sida av ett skrivbord och höra att jag inte bör starta eget ännu, men ibland kan dåliga besked och besvikelse bli den känga i röven som jag behöver för att kunna göra något åt saker och ting. Jag fick en hel drös med papper som jag kan läsa igenom för att bättre förbereda mig på när dagen väl kommer. Jag ska inte deppa ihop över det här och försöka se till att det uppstår någonting kreativt ur det. Av någon märklig anledningen gör tanken på mötet att jag får lust att städa. Jag har en timme på mig innan husjobbet, så jag ger efter för det märkliga behovet idag.

Annars som hänt är att jag gjort en provöversättning om jag skicka in i fredags. Har inte hört ett ljud från uppdragsgivaren om det var bra eller dåligt. Jag är inte så optimistiskt angående det, men det var märkligt eftersom de fick mitt namn från någon person som jag aldrig hört talas om. Först trodde jag att det var personen som höll i min senaste arbetsintervju, men det var inte hans namn. Om det leder till fler uppdrag blir jag inte sur över det, annars är det inte mycket som jag har förlorat.

I helgen åker jag inåt landet för att hälsa på en vän. Det skulle ha blivit av förra helgen, men jag hade lyckats trippelboka mig. Rollspel, 30-årskalas och besök på annan ort. Jag gick på kalaset eftersom jag lovat att gå på det först, men det kändes ändå taskigt att avboka det andra. Det visade sig vara lika bra med resan eftersom hon visade sig vara riktigt upptagen då.

Företagsekonomi för nybörjaren

Idag var på informationsmöte hos skatteverket. En trevlig kvinna förklarade för mig hur man sköter det ekonomiska i ett företag. Det är mycket att ta in och mycket som jag inte är helt säker på att jag förstod rätt. Jag gick därifrån tidigt på morgonen och med fyra broschyrer som jag ska läsa igenom. Jag har en hel hög med broschyrer om företagande som jag ögnar igenom vid tillfället.

Jag borde nog sätta en deadline för när jag faktiskt gör saker och ting. Det kommer inte att gå fort och lär inte hända förrän jag känner att jag har översiktlig koll på det ekonomiska läget. Ekonomi är lite som att lära sig ett nytt språk, saker som i vardagen kallas dittan och dattan heter någonting annat med den korrekta terminologin och det gäller att ha koll på att man menar det man säger, annars kan det bli lite galet.

Ibland så överväger jag att gå en kurs i företagsekonomi för att lugna ner mig själv och få tummen ur och göra vettiga saker. Jag börjar nog med att läsa igenom alla häften jag fick och sen kanske jag har bättre koll. Det ligger hur mycket papper och häften som helst om arbetssökning, nyföretagande och ekonomi på mitt skrivbord just nu. Kanske är det läge att investera i en pärm att lägga saker i. En pärm med plastfickor som man kan ha häftena i.

Jag sov bara två timmar inatt, men det märkt inte egentligen på mig idag. Jag mår bra och har startat en ny blogg för att komma igång med min träning och leva ett lite sundare liv. Det behövs och jag ska försöka skriva ett par inlägg i veckan i den bloggen. Jag kommer nog att dela in inläggen som känns personliga och inte direkt har med litteratur, samhälle och jobb att göra där.

April, april!

Jag har inte skrivit någonting alls i april. Ändå har jag gjort en hel del i april, bland annat har det varit UppCon, arbetsmarknads- och starta eget-kurser, en roadtrip till Umeå och Valborgsfirande. Det jag skulle kunna skylla på är att jag inte har haft tid, men det har jag. Jag har fyra eller fem opostade inlägg i min lista som jag funderat ihop och förkastat tills vidare. Egentligen borde jag nog bara lägga upp dem och se om någon vilsen själ hittar den här bloggen.

Jag har också lagt till lite ny layout på bloggen i min favoritfärg lila. Förmodligen kommer jag att ändra på det i framtiden, om jag känner min osaliga själv rätt, men tills vidare är jag väldigt nöjd med den och den får stå.

Appropå starta eget är jag i ett slags moment 22 just nu. Jag är rädd för alla ekonomiska aspekter av företagande, jag är fruktansvärt blyg och är inte speciellt bekväm med att stå i centrum. Samtidigt kommer jag inte att kunna jobba om jag inte startar eget. Inom den närmaste tiden kommer jag att söka information om bokföring, skatter och annat roligt för att bli lite säkrare på min sak. Som översättare jobbar man på frilansbasis och till det krävs ett eget företag.

Det finns nuförtiden företag som tycks leva på folk som är osäkra på om de vill starta företag eller inte. Jag har hittat två företag som är villiga att "anställa" mig och ta hand om det ekonomiska åt mig - mot en procent av vinsten. Min skeptiska natur säger mig att det här inte riktigt är något för mig, för om jag mot all förmodan sparkar igång företaget innan sommaren kommer jag nog att ha svårt nog att klara mig på det jag får in om jag ens kommer att gå med vinst första året utan att någon annan vill tjäna pengar på mig. Så fort ekonomi och skatter kommer på tal blir jag paranoid utan anledning. Jag har nog sett ett eller sju avsnitt för mycket av Lyxfällan och är livrädd för att hamna i den situationen själv.

Mitt mål i med företaget och att arbeta är att kunna klara mig själv på att göra något jag tycker om. Jag är medveten om att jag nog kommer att behöva jobba vid sidan om med något annat innan jag blir självförsörjande som översättare (om jag någonsin blir det), det gäller bara att våga ta det första och största steget. I arbetslöshetens Sverige känns det som en avlägsen dröm, jag tänker försöka ändå. Nästa vecka tänker jag fråga AMS om de kan ge mig något slags stöd inför starten eller om jag får leva på luft och kärlek i sommar alternativt ta ett lån.